Då fortsätter vi med vad som har hänt idag. Vaknade även idag seg som attan, fick ett sms om att jag har min första lektion imorgon och blev less. Jag och Emil kom upp på berget, snön stod förövrigt fortfarande som spön i backen. Vi mötte upp med några av de andra bummarna och körde Grünenwald som jag nämnde i förra inlägget. Det åket är helt insane, ca 45 minuter av snö till midjan två dagar i rad och idag traverserade vi lite längre bort än vi gjort tidigare och hittade en riktigt fet pudergömma. Det var en kanske 60 meter bred och flera hundra meter lång öppning i skogen som låg helt orörd en timme innan stängning. Men så var det ju det här med coreshotsen. Ja, ni ser ju bilden på mina en vecka gamla skidor här under. Men det får man räkna med, det är ju värt det, dessutom finns det inget inte går att laga med en tändare och lite P-tex (typ belag-material i form av en stav som man smälter ner i reporna)!
Samtliga tre är från kära Grünenwald.
De var rätt kul när tåget kom tillbaka från Grünenwald, då det typ fem av tjugo som gick raka vägen till Okay som är stället man går till om skidorna behöver sjukvård. När P-texen var införskaffad blev matsalen skidverkstad.
Jag vallar, Freja ler och Emil pillar.
Freja och Even äter middag och Emil pillar.
Även döda ting som skidor behöver lite kärlek ibland för att de ska sammarbeta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar