Igår kväll köpte jag en öl och var var skitnöjd med den enda ölen, sedan kom någon med en kanna öl, lite senare var den kannan tom. Dock dröjde det inte länge tills det stod en ny på bordet. Detta upprepades några tyvärr en gång för mycket för att jag skulle vara jättepigg imorse. Så jag segade på alldeles för länge och det hela resulterade i att jag inte kom närmare skidåkning än att jag hade understället på mig.
Men det blev inte en bortkastad dag för det. Backhoppnings världscupen har sitt årliga stopp här i dalen i helgen så jag, Gustav och Even drog nytta av "jobbar-i-byn-rabatten" och gick och kollade in spektaklet. Det var riktigt, riktigt ballt! De hoppade mellan 120 och 140 meter och det kortaste man måste hoppa för att nå underbacken var 75(!) meter. Man har ju det sett på tv och hört siffrorna, men satan vad imponerande det var att faktiskt se avstånden.
Nu sitter vi hemma och laddar för episk puderdag i morgon, det har kräksnöat i flera timmar nu nämligen.
Jag fick med mig kameran till hoppningen också. Måste säga att jag blev nöjd med ovanligt många av de blider jag tog. Här är dem:
Satt vid köksbordet och knäppte lite imorse. (Denna plus de två under)
På väg till tävlingen.
Vi blev lite oroliga att det skulle bli inställt för att det snöade så kraftigt ett tag, men det var lugnt som tur var.
Klippte skallen på honom men det är nånting jag gillar med den så den fick komma med ändå.
DER Mann.
Här får man en någorlunda uppfattning om hur långt det faktiskt är, man ser skyltarna precis till vänster om backen.
Man fattade i alla fall vilket land vi var i.
Even och Gustav.
Här ser ni resultatet av en längre tids velande. Jag har nämligen två andra versioner av den här bilden. En i färg och en svartvit som inte är lika "skitig". Fastnade dock för den här av nån anledning.
Rätt grov rocker får man ju säga.